en avvikelse från ett avtal. Enligtmin mening tydliggör det gränsdragningen mellan instituten. Se ovan not 6.73 Ibid, s. 36.74 För mer om hur allmänna passivitetsverkningar behandlats i övrig nordisk rätt hänvisas tillHauge, SvJT 2019 s. 198 ff, Bärlund (2002), Norros (2018), Eyben m.fl. (2014) och Iversen (2018).75 Arvidsson Gorton (2019), s. 99 ff.7225rätt.76 En sådan definition påminner om skälig tid som ofta används för att beskriva reklamationsfristens längd, varför skiljelinjen mellan en icke-lagstadgad reklamationsplikt och allmänna passivitetsverkningar kan tyckas vara oklar.På senare år har det emellertid tillkommit praxis som behandlar dels reklamationsplikten som en allmän kontraktsrättslig princip, dels inomkontraktuella rättsverkningar på grund av passivitet. Vid en studie av HD:s rättstillämpning förefaller det som att HD gjort en distinktion, om än något subtil, mellan dessa institut. Det kommer att redogöras för härnäst.I NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�), NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken), NJA2017 s. 1195 (Skogssällskapet) och NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)uttalade HD att passivitet kan ha avtalsrättslig verkan i tre situationer när detgäller fullgörelse av ett avtalsåtagande:77(i)(ii)(iii)när en part vet att den andra parten inrättar sig på visst sätt i förlitanpå en rättslig bedömning som är felaktig (dolusprincipen),när en part givit motparten intrycket att han eftergivit sin rätt,78 ellernär en part under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande.79Sammanfattningsvis går det att i viss mån uppmärksamma en skillnad mellanpassivitet som (1) tolkas som eftergift (viljegrundad eftergift), (2) med fog uppfattas som eftergift (tillitsgrundad eftergift) och (3) leder till preklusion, grundatpå annat än en tolkning av rättshandlingar (en mer självständig norm). Gemensamt för passivitetsverkningarna är att de anses följa av kontraktuell lojalitetshä

. [Citeras: Prop. 1990/91:63.Prop. 1989/90:89 om ny konsumentköplag. [Citeras: Prop. 1989/90:89.Prop. 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m. [Citeras:Prop. 1989/90:77.68Prop. 1988/89:76 om ny köplag. [Citeras: Prop. 1988/89:76.Prop. 1984/85:110 konsumenttjänstlag. [Citeras: Prop 1984/85:110.Statens offentliga utredningarSOU 2005:120 Fondkommission och en ny kommissionslag. [Citeras: SOU2005:120.SOU 1976/66 Köplag [The sale of goods act: slutbetänkande. [Citeras: SOU1976/66.Internationella konventionerUnited Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods.RättspraxisAvgöranden från Högsta domstolenNJA 2018 s. 414NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)NJA 2018 s. 127 (Flyget till Antalya)NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)NJA 2016 s. 237NJA 2013 s. 1174NJA 2009 s. 437NJA 2008 s. 1158NJA 2008 s. 243NJA 2007 s. 909 (Jehanders Grus)NJA 2005 s. 142 (Ränteskruven)NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)69NJA 1994 s. 532 (Tygprovningen)NJA 1993 s. 570NJA 1992 s. 728 (Lastbilsfallet)NJA 1989 s. 224NJA 1977 s. 138NJA 1916 s. 158Avgöranden från hovrättSvea hovrätts dom i mål T 7328-18, meddelad den 23 oktober 2019.Svea hovrätts dom i mål T 7073-16, meddelad den 28 september 2018.Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål T 1775-17, meddelad den 9 maj2018.Svea hovrätts dom i mål T 11422-15, meddelad den 2 december 2016.RH 2006:77Avgöranden från tingsrättStockholms tingsrätt dom i mål T 6468-17, T 6721-17, T 6731-17, T 6738-17, T6752-17, T 15391-17 meddelad den 4 november.Avgöranden från utländska rättsordningarFinska Högsta domstolenKKO 2018:38.LitteraturAdlercreutz, Axel, m.fl., Avtalsrätt I, 14:e uppl., Studentlitteratur, Lund 2016. [Citeras: Adlercreutz m.fl. (2016).Arvidsson, Niklas Gorton, Lars, Passivitet inom avtalsrätten, i festskrift till GöranMillqvist, Jure, Stockholm 2010, s. 97124. [Citeras: Arvid

�gas ställa ett otvetydigt krav på denpart som som tillhandahåller en uppgift, handling, konstruktion, teknisk lösning att bära ansvaret för att den tillhandahållna uppgiften är riktig.175 Det ärstrikt ansvar enligt bestämmelsen och således inte en fråga om eventuellvårdslöshet.176Regeln innebär mer konkret att en entreprenör som har att prestera enligt vissöverenskommelse inte är skyldig att ifrågasätta riktigheten i av beställarenlämnade uppgifter. Entreprenören är inte heller skyldig att undersöka att en avbeställaren tillhandahållen konstruktion ger ett bra eller ens ett ändamålsenligtresultat i övrigt. Vidare är tanken att entreprenören inte heller ska behövakontrollera uppgifterna i t.ex. en mängdförteckning. Entreprenören kan heltenkelt förutsätta att dessa uppgifter är riktiga vid utförandet av sitt arbete.177Det finns även vissa avgöranden från Högsta domstolen som bör kunnabekräfta och vidareutveckla dessa slutsatser.NJA 2002 s. 630: Högsta domstolen slår i det här avgörandet fast att om enpart upptäcker att kontraktshandlingarna är utformade på sådant sätt att detskulle medföra olägenheter eller i övrigt vara olämpligt att utföra kontraktsarSe Hedberg (2010) s. 32.Se Hedberg (2010) s. 31 ff.176 Se Hedberg (2010) s. 31 ff.177 Se Hedberg (2010) s. 26.17417550betena enligt dessa, skall parten enligt 1:10 (numera 2:9) utan dröjsmål underrätta motparten.178NJA 2009 s. 388: Av detta avgörande framgår att parterna i princip kan nöjasig med att följa handlingar tillhandahållna av motparten. Det framgår vidareatt den mottagande parten i regel inte är skyldig att vidta undersökningar ellerpå annat sätt särskilt kontrollera riktigheten i motpartens uppgifter ellertekniska lösningar.179NJA 2013 s. 1174: I detta avgörande uttryckte Högsta domstolen att säljarenav en tjänst normalt inte har någon skyldighet att närmare granska ellerbedöma uppgifter om sakförhållanden s

an, Lars. Metodutvecklingen inom doktrinen, Juridisk Tidskrift, Nr 12020/21 s. 25. [Cit: Heuman (2020)Håstad, Torgny, Besiktningens rättsverkan, Svensk Juristtidning, Häfte 8, 1991s. 577. [Cit: Håstad (1991)Linander, Bo, Entreprenör ansvarig för olämplig konstruktion, JuridiskTidsskrift, Nr 1 2009/10 s. 104. [Cit: Linander (2009)Lundberg, Konrad, Recension av Anders Ingvarsson Marcus Utterströmsbok Tolkning av entreprenadavtal, Juridisk tidskrift, Nr 2 2020/21 s. 532.[Cit: Lundberg (2020)Munukka, Jori, Recension av David Dryselius avhandling, Avtalsviten effekter och rättsverkningar (ak. avh.), Juridisk tidskrift, Nr 1 2020/21 s. 228.[Cit: Munukka (2020)Svensson, Ola, Recension av Christina Rambergs bok, Prejudikat somrättskälla inom förmögenhetsrätten, Juridisk tidskrift, Nr 1 2018/19 s. 194.[Cit: Svensson (2018)85Offentligt tryckProp. 1984/85:110, om konsumenttjänstlag86RättsfallsförteckningHögsta domstolenSorterade efter datumNJA 2002 s. 630NJA 2009 s. 388NJA 2013 s. 1174NJA 2014 s. 960NJA 2015 s. 3NJA 2015 s. 110NJA 2015 s. 186NJA 2015 s. 1040HovrätternaSorterade efter datumSvea hovrätt T 8695-09, 2011-02-08Svea hovrätt T 2853-12, 2012-12-11Göta hovrätt T 401-16, 2017-04-19Svea hovrätt T 6859-17, 2018-02-26Svea hovrätt T 6720-16, 2018-05-09Hovrätten för Västra Sverige T 1771-18, 2019-02-1587

n, Ola. Lagkommentar till köplagen(1990:931). Lexino (JUNO).Marthinussen, Karl; Giverholt, Heikki; Arvesen, Hans-J�rgen (2016). NS8405 Kommentarutgave til Norsk Standard 8405, Norsk bygge- oganleggskontrakt. Gyldendal Juridisk.Motiv AB 72 (1985). AB Svensk Byggtjänst.Munukka, Jori. Lojalitetsplikten som rättsprincip. SvJT 2010 s. 837.Munukka, Jori (2007) Kontraktuell lojalitetsplikt. Jure förlag.Ramberg, Jan; Herre, Johnny (publicerad digitalt 10 september 2021)Köplagen. En kommentar. Norstedts Juridik.Ramberg, Jan; Ramberg, Christina (2019) Allmän avtalsrätt. NorstedtsJuridik.Samuelsson, Per (2022). AB 04: en kommentar. Norstedts Juridik.74FörarbetenProp. 1988/89:76 om ny köplag.Prop. 1984/85:110 om konsumenttjänstlag.SOU 1979:36 Konsumenttjänstlag.SOU 1976:66 Köplag.75RättsfallsförteckningHögsta domstolen T 5613-20 (1-12-2021)NJA 2018 s. 171NJA 2017 s. 203NJA 2017 s. 1195NJA 2015 s. 862NJA 2013 s. 1174NJA 2012 s. 1095NJA 2005 s. 142NJA 2002 s. 630NJA 1974 s. 52676

om att priset har förändrats i tiden mellan anbudet och tidpunkten för avtalets ingående eller kontraktsskrivningen. Det ska betonas att skyldigheten att kommunicera är långtgående i avtalsrätten generellt vilket inte minst illustrerasav HD:s praxis.111 I entreprenadrätten kan det antas att lojalitetsplikten ochplikten att kommunicera är särskilt långtgående.112Mot detta talar att en kostnadsmedveten beställare troligtvis inte finner prisuppgång som ett giltigt skäl för entreprenören att frånträda sitt anbud. Tvärtom kan det tänkas att den kostnadsmedvetne beställaren skulle ha ett intresse av att handla upp till ett pris som inte reflekterar en vid tillfället föravtalsingåendet potentiellt sämre marknadssituation. �ven den omständigheten att lojalitetsplikten och underrättelseskyldigheten i AB 04 bör få verkan först då parterna faktiskt har ett avtal, det vill säga efter att beställaren111Se t.ex. NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären); NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�);NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).112Detta särskilt mot bakgrund av det som framgår om lojalitetsplikten i förordet samt avt.ex. AB 04 kap. 2 9.52har accepterat anbudet, kan påverka tidpunkten för när underrättelseskyldighet inträder.Vidare kan det sägas att entreprenören som sagt gör sin finansierings- ochriskkalkyl vid anbudstillfället. Det verkar orimligt att kräva av entreprenörenatt denna uppdateras löpande i tiden mellan anbud och accept eftersom entreprenören troligtvis ger anbud i flera processer samtidigt. En entreprenörkan därför rimligtvis inte ha en underrättelseplikt gentemot alla potentiellaframtida avtalsparter som denna givit anbud till i tiden innan avtal är slutet.När det har blivit klargjort att entreprenören tilldelats kontraktet är det dock,mot bakgrund av AB 04 kap. 2 9 och den praxis113 som utarbetats avseende betydelsen av att kommunicera sådant som är av betydelse för avtalsförh

tydelse för avtalsförhållandet, är det troligt att det finns en skyldighet för entreprenören attunderrätta om eventuella kostnadsökningar. Samtidigt är beställaren viddenna tidpunkt bunden av sin accept i motsvarande ordning som angivitsovan beträffande anbudet. Underrättelsen påverkar således inte bundenhetenmellan parterna dock potentiellt frågan huruvida AB 04 kap. 6 3 vid ettsenare skede kan användas som grund för prisjustering.4.3 Entreprenörens riskkalkylSamuelsson menar att en kostnadsändring varit oförutsebar om det är frågaom en risk som vid anbudstillfället utgjorde en osäkerhet som inte kundegöras till föremål för en riskkalkyl. Denna bedömning kan göras enligt dekrav på fackmässighet som genomsyrar AB 04.114Inledningsvis kan sägas att kalkyler alltid innefattar ett visst mått av risktagande. Det är sällan situationer som är fullständigt riskfria som analyseras.113Se t.ex. NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären); NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�);NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).114Se Samuelsson (2020), s. 377.53Generellt kan sägas att entreprenörer alltid måste ta hänsyn till kända elleruppskattade sannolikheter115 enligt Samuelsson.Det kan i detta sammanhang också sägas att det mot bakgrund av den långatid under vilken en entreprenad ofta löper är svårt att i förväg förutse hurpriserna på och tillgången till byggmaterial kommer att utvecklas under entreprenadtiden, någonting som möjligen kan få betydelse för en bedömningav förutsebarhetsrekvistet i förhållande till entreprenadrättens särdrag.Fackmässighet är ett begrepp som har central betydelse i entreprenadrätten.I AB 04 kap. 1 8 framgår att förhållandena vid tiden för anbud ska antasvara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning. NJA2015 s. 3 Gotlandsdomen ger någonting för vad som ska rymmas i fackmässighetsbegreppet. Domen har fått stort erkännande

liktens betydelse i svensk rättstillämpning. Omsättningsmålet handlade om enskyldighet för köparna av ett bolag att lojalt verka för att uppnå den omsättning som skulle utlösa ett åtagande att överta ett borgensåtagande av säljaren till bolaget. Efter att ha redogjort för ett antal svenska rättsfall218 där HDuttalat sig beträffande parters skyldighet att på olika sätt lojalt samverkakonstaterade HD:Som framgår av de redovisade rättsfallen förutsätts alltså rättstillämpningen att parter många gånger har en skyldighet att visa viss lojalitetmot varandra. Något uttryckligt stöd i lag eller avtal behöver såledesinte finnas för att en lojalitetsplikt ska föreligga. 219Essensen i rättsfallet framgår av punkten 15: Avtalsförhållandet innebärmot bakgrund av det anförda att en part med omsorg, dvs. efter bästa för-215NJA 1985 s. 178.216Se Ramberg och Ramberg (2019), s. 220.217Ibid.218Se NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken), NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�), NJA 2017s. 1195 (Skogssällskapet) och NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).219Mål T 5613-20 av den 1 december 2021 (Omsättningsmålet), p. 13.92måga, ska respektera även de intressen som motparten har till följd av avtalet.220 I målet ansågs köparna inte ha agerat efter bästa förmåga för att omsättningsmålet skulle uppnås. Rättsfallet ger utflöde för en princip om attman som part i ett avtal måste beakta motpartens avtalsintresse.I sammanhanget kan det sägas något om vad som enligt HD:s tidigare praxisär att betrakta som en parts avtalsintresse. Detta kommer till uttryck i NJA2016 s. 900, punkten 33: [ de prestationer som parten på grund av avtalsförhållandet har rätt till och syftet med prestationen.221Arvidsson har i JT 2021/22 s. 666 skrivit om omsättningsmålet. Arvidssonmenar att domen [ gör ytterligare ett steg i riktning mot ett allt starkareerkännande av l

prisindex-for-byggnader/byggkostnadsindex-bki/pong/statistiknyhet/byggkostnadsindex-for-byggnader-mars2022/::textByggkostnadsindex20(tidigare20benC3A4mning20Faktorprisindex)20fC3B6r,byggkostnaderna20med2092C620procent., Hämtat: 2022-05-02.SvD Näringsliv (I uppsatsen SvD Näringsliv, Prischock i byggbranschen), Prischock i byggbranschen, https://www.svd.se/a/5Ggyv1/prischock-i-byggbranschen, Hämtat: 2022-04-22.110RättsfallsförteckningMål T 5613-20 av den 1 december 2021 (Omsättningsmålet).NJA 2018 s. 653 (De ingjutna rören).NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).NJA 2016 s. 900 (Ersättning för förlorad fritid).NJA 2016 s. 1011 (Gripenhus).NJA 2015 s. 862 (Den uteblivna slutbesiktningen).NJA 2015 s. 3 (Gotlandsdomen).NJA 2014 s. 960 (Det andra bolaget).NJA 2013 s. 271 (Skadorna på Läckebys arbeten).NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)NJA 1996 s. 410.NJA 1994 s. 359.NJA 1983 s. 385.111NJA 1979 s. 731.Hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 april 1978 i mål T 188/76(Malmbetongmålet).112

llnad att beakta när det gällerentreprenader och de så ofta förekommande standardavtalen i form avallmänna bestämmelser, är att de innehåller en form av lojalitetsplikt iförorden,52 vilket inte alla unikt designade kommersiella avtal gör. Det äralltså sannolikt lättare för HD att tolka en skrivelse än att fylla ut ett avtaleftersom en utfyllnad alltid föregås av en tolkning av innehållet för att ensaktualiseras.RänteskruvenAtt tolka och tillämpa ett avtalsvillkor lojalt kan vara avgörande enligt HD.Förevarande fall handlade om en klausul gällande justering av ränta i ettleasingavtal. HD menade att lydelsen Skulle ränteläget ändras på marknaddär leasegivaren finansierar sin verksamhet, äger han i motsvarande månändra angiven leasingavgift innebar att leasetagaren själv fick stå risken föreventuella räntehöjningar efter signing. För att balansera utansvarsfördelningen mellan parterna påtalade HD också skyldigheten för5152NJA 2002 s. 630, 9 st. under HD:s domskäl.Se t.ex. förord till AB 04.19leasegivaren, som själv hade att avgöra hur förändring i avtalsförhållandetskulle ske, att tillämpa denna rättighet lojalt. Detta innebär att även sänkningav räntan för leasetagaren borde ske vid en minskning av leasegivarensränta.53�terförsäljningsavtalet�ven om inte heller detta avgörande direkt handlade om lojalitetsplikten ärdet relevant då HD fyllde ut ett avtal med en skälighetsklausul, även då dettasaknades i avtalets ordalydelse. Här dömdes ett skadestånd ut baserat på enklausul som HD själva tillskrev avtalet. Målet behandlade frågan huruvida ettmuntligt återförsäljaravtal mellan ett bageri och dess leverantör som löper påobestämd tid kräver skälig uppsägningstid eller om det kan sägas upp medomedelbar verkan. Leverantören menade att de avtalat muntligt om en femmånaders uppsägningstid med sin motpart, som bestred detta. Leverantörenbyggde sedan sin talan

D hänvisade till NJA 2002 s.630 (Restaurang Pel�) och skrev att part som vill göra gällande påföljder intekan förbli passiv utan måste beakta upplysningsplikten, detta enligt allmännaavtalsrättsliga principer. Säljaren borde således ha insett att köparen inteansåg att klausulen om tilläggsersättning längre var gällande och påpekat sininställning till det. Att vänta så lång tid med att agera och sedan krävaersättning var inte enligt HD förenligt med skyldigheten att samverka lojalt. 59SkogssällskapetBeträffande skälig tid handlade följande mål om förlorad rätt till påföljd viddröjsmål gällande underrättelse om fel i fastighet. Här fanns det dock lagtextsom påtalade behovet av skälighet, se 4 kap. 19a JB. Däri stadgas attköparen inte får åberopa ett fel om inte säljaren meddelats om detta i skäligtid, med undantag för det fall säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mottro och heder. �ven här hänvisade HD till NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)vilket indikerar att rättsfallet är av stor vikt för rättstillämpningen samt attnågot eventuellt hänt kring denna tid eftersom lojalitetsplikten fått sig etttydligt uppsving gällande hur frekvent den belyses i praxis. HD skrev attupplysningsplikten ska vara generös men passivitet i det enskilda fallet kanutgöra brott mot lojalitetsplikten ställt i relation till vilka konsekvenser detta57Munukka, Lojalitetsplikten som rättsprincip, s. 846.Munukka, Lojalitetsplikten som rättsprincip, s. 847f.59NJA 2017 s. 203, p. 89 under HD:s domskäl.5821medfört säljaren.60 HD:s slutsatser innebär att lojalitetsplikten som kräver attpart reklamerar i tid, förbises då säljaren haft sådan insikt om felet att köpareni sig borde ha informerats om detta innan affärens ingående. Lojalitetspliktengår således att utläsa åt båda hållen. 61Leksaksaffären i VimmerbyI detta mål ställdes frågan ifall hyra för passerad tid skulle utgå d

NJA 2017 s. 203, p. 89 under HD:s domskäl.5821medfört säljaren.60 HD:s slutsatser innebär att lojalitetsplikten som kräver attpart reklamerar i tid, förbises då säljaren haft sådan insikt om felet att köpareni sig borde ha informerats om detta innan affärens ingående. Lojalitetspliktengår således att utläsa åt båda hållen. 61Leksaksaffären i VimmerbyI detta mål ställdes frågan ifall hyra för passerad tid skulle utgå då ena parten,som förvärvat en leksaksaffär, varit omedveten om ett avtalsvillkor gällandeomsättningshyra. HD refererade till lojalitetsplikten och menade att parternai avtal har en skyldighet att tillämpa det på ett riktigt sätt samt underrättavarandra om angelägenheter som är av betydelse för motparten. 62 När en partunderlåtit att informera sin motpart om saker med väsentlig betydelse föravtalsrelationen kan i vissa fall avtalsbrott med tillhörande påföljd bliresultatet. HD hänvisade här till bland annat NJA 2002 s. 630 (RestaurangPel�).63 Eftersom den ena parten var omedveten om avtalets innehåll påtaladeHD följande: För att passivitet ska kunna resultera i konsekvenser måste denpassiva parten varit medveten om att deras tillämpning avvikit från vad somstadgats.64 Till slut gjordes en skälighetsbedömning där HD undersöktevilken part som borde bära risken för uppkommen skada samt vilken part somborde haft bäst möjlighet att kontrollera vad som faktiskt gällde enligthyresavtalet och således meddela motparten om detta.65 HD konstaterade atthyresvärden fick stå risken för att omsättningshyran brinner inne för det falloklarheter som situationen ovan framkallat uppkommer.OmsättningsmåletDet senaste omfattande målet med särskild koppling till lojalitetsplikt ikommersiella avtalsförhållanden avgjordes den 1 december 2021 ochbehandlade en företagsöverlåtelse där säljaren överlåtit målbolaget medvillkor i aktieöverlåtelseavtalet som stadgade att en viss del

ing om kontraktet, 2004, Brutus �stlings bokförlagSymposion, Stockholm.-Wersäll, Fredrik, En offensiv högsta domstol. Några reflektioner kringHD:s rättsbildning, SvJT 2014 s. 1.-Wiklund, Ola, Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet löper domstolen amok, SvJT 2014 s. 335.Elektroniska källor-https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/om-hogstadomstolen/om-oss/roll-och-uppgift/, sökord: Högsta domstolens roll,besökt 19-10-2022.-https://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/medlem-i-eu/,sökord:medlem,besökt 19-09-2022.-https://www-nese.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lC3A5ng/maktfC3B6rdelningslC3A4ran,besökt 22-11-2022.36sökord:maktfördelningsläran,-https://www-nese.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lC3A5ng/tredjestatsmakten, sökord: tredje statsmakten, besökt 19-12-2022.-https://svenska.se/tre/soklojalitetpz1, sökord: lojalitet, besökt20-09-2022.RättsfallsförteckningHögsta domstolen-NJA 2002 s. 630 Restaurang Pel�-NJA 2005 s. 142 Ränteskruven-NJA 2009 s. 672 �terförsäljaravtalet-NJA 2017 s. 203 Kravmjölken-NJA 2017 s. 1195 Skogssällskapet-NJA 2018 s. 171 Leksaksaffären i Vimmerby-NJA 2021 s. 943 Omsättningsmålet37

vilket HD också antydde. Det kan alltså uppstå situationer ivilka det befogade intrycket inte är att passiviteten utgör en avtalsändring, men attpassiviteten likväl med fog kan uppfattas som en eftergift. Möjligtvis kan dettänkas att avtalsingående och -ändring är strängare verkningar av passivitet äneftergift, och att detta därför kan motivera att ett strängt medvetenhetskrav enbartgäller de förra verkningarna. Det finns dock knappast något avtalsrättsligt stöd fören sådan slutsats, som också framstår som en aning konstlad.Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas vilken räckvidd medvetenhetskravetegentligen har. En ytterligare analysmetod som kan utnyttjas för att söka besvaradet aktuella spörsmålet är att jämföra vad HD uttalade med vad HD faktisktgjorde.89 Det intressanta som visar sig vid en sådan jämförelse är att HD vid88Se t.ex. Lehrberg, a.a., s. 94, Adlercreutz, Gorton Lindell-Frantz, s. 36, Arvidsson Gorton,s. 121, NJA 2002 s. 630 (när en part givit motparten intrycket att han eftergivit sin rätt) ochKarlgren, Passivitet, s. 11 f. och 17 f.; jfr Lund, s. 204.89 Se och jfr särskilt Håstad, Om skenbara och verkliga rättsgrundsatser, s. 146 f., C. Ramberg, a.a.,s. 175 f. och Mellqvist, s. 808.31bedömningen av det konkreta fallet inte alls bedömde, eller ens nämnde, eftergift:I p. 17 konstaterade HD att bestämmelsen om omsättningshyra inte hade avtalatsbort eftersom medvetenhetskravet inte var uppfyllt, och Hyresvärden ansågs inteheller ha eftergett kravet med verkan för framtiden varför HD övergick till atti de efterföljande punkterna bedöma förlust av rättighet för förfluten tid på basisav en oaktsamhetsregel (se kapitel 4 nedan).90 Någon motivering till varför Hyresvärden inte ansågs ha eftergett sin rätt till omsättningshyra gavs alltså inte av HD.Den rimligaste tolkningen är att medvetenhetskravet ska anses omfatta ocksåeftergifter, vilket kan förk

skillnaden mellan fullmakt grundat på en viljeförklaringoch fullmakt grundat på tillit, SvJT 2023 s. 812843Udsen, H., Uagtsomhed som aftalestiftende retsfaktum et bidrag til den aftaleretlige forpligtelsesl�re, TfR 2006 s. 104152Udsen, H., Aftaleretlig h�ftelse ved misbrug af digital signatur i dansk ret, SvJT2023 s. 511522Unnersjö, A., Kriterierna för tillitsfullmakt. Låneavtalet med Svea Ekonomi NJA2021 s. 1017, JT 2022/23 s. 647663Unnersjö, A., Skadeståndströskeln och bundenhetströskeln vid orsakande av befo58gad fullmaktstillit, Ny Juridik 2:23 s. 1739Ussing, H., Aftaler: paa formuerettens omraade, 3 uppl., Köpenhamn 1978Vahl�n, L., Avtal och tolkning, Stockholm 1960Wännström, O., En fullmaktslära i förändring reflektioner kring NJA 2014s. 684, SvJT 2019 s. 826RättsfallHögsta domstolenNJA 1922 s. 389NJA 1949 s. 444NJA 1962 s. 276NJA 1963 s. 105NJA 1973 s. 315NJA 1974 s. 706NJA 1982 s. 244NJA 1991 s. 3 I IINJA 2002 s. 630NJA 2006 s. 638NJA 2011 s. 739NJA 2014 s. 684NJA 2015 s. 1072NJA 2016 s. 1074NJA 2017 s. 203NJA 2017 s. 1195NJA 2018 s. 127NJA 2018 s. 171NJA 2020 s. 334NJA 2020 s. 681NJA 2021 s. 1017NJA 2022 s. 359Danmarks H�jesteretU 2019.1192 HU 2019.1197 HU 2021.2320 HU 2022.411 HU 2022.414 H60